Februari - en månad mellan hopp och förtvivlan

Jag har varit dålig på att svara på mejl och att höra av mig under februari.

Den 6:e februari åkte jag till min ex-make i Göteborg. Samma dag skulle han få se röntgenbilder efter avslutad behandling med cellgift och därefter immunterapibehandling. All behandling misslyckades och läkarna gav honom cirka 6 månaders att leva men de sa också att förloppet med spridd cancer kunde gå snabbare eller ta längre tid.

Jag stannade hos Peter dygnet runt förutom ett kort besök i Stockholm för interpellationsdebatt med Jakob Forssmed den 9:e februari. Mitt framträdande har väck kritik. Det är inte alltid så lätt att hålla tillbaka känslorna när man möter dem som har makten att få stopp på livsfarliga vacciner som vi nu vet orsaker många människors lidande och död. I stället väljer dessa personer att sticka huvudet i sanden. Frågan är hur allvarligt brottet att säga ”DU”, till ett statsråd är i detta sammanhang? Mitt nästa framträdande ska givetvis bli mer korrekt och enligt regelboken.

Peter gick bort tidigt på morgonen den 24:e februari efter 4 dygn på medicinkliniken på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Det är svårt att sätta ord på hur vi nära anhöriga känner. Jag är ändå tacksam för den intensiva och fina tid Peter och jag fick tillsammans innan han plötsligt somnade in för bara en vecka sedan.

Under fyra dygn på avdelning 91 fick jag tid och möjlighet att prata med den fantastiska personalen som gör allt de kan för mycket svårt sjuka patienter. Men det är samtidigt med stor sorg jag också fick bevittna hur arbetssituation ser ut för sjuksköterskor och undersköterskor. Jag lider med alla de svårt sjuka patienter som måste ligga hela dagar i korridoren utan larm och utan någon privat sfär. Jag kommer att återkomma till detta ämne.

I onsdags var jag tillbaka i riksdagen och igår var jag med på utfrågningen av statsministern. Jag ville ställa frågan om statsministern han har för avsikt att tillsätta en oberoende utredning för att fastställa orsakssamband till att födelsetalen har gått ner så dramatiskt, med nästan 13% under 2023 jämfört med tioårs trenden. Det är talmannen som bestämmer vem som får ställa frågor och inte. Igår var det den förste vice talmannen, Kenneth G Forslund (S) som höll i klubban och jag fick inteställa min fråga till statsministern.

Jag skickade då i stället in min fråga som en skriftlig fråga till socialminister Jakob Forssmed. Han fick igår ytterligare en skriftlig fråga från mig som handlar om hur många vaccindoser Sverige är ålagda att köpa in. Siffrorna för exempelvis Italien är häpnadsväckande. Läs gärna länkade artiklar.