Interpellationsdebatt med Ebba Busch om strukturella problem för vindkraften

Det är regeringens främsta prioritering att ”Det måste gå”, säger ministern.

Kanske - men knappast utan att importera naturgas i stor skala. Antingen gör man vätgas av naturgasen eller så reducerar man med naturgasen i stället för vätgas. Då blir det "brunt stål" och sådant tillverkas ju redan på olika ställen i världen. Mindre CO2 än med stenkol och bättre än träkol blir det såklart men inte fossilfritt och frågan är om det är värt skattepengarna.

Analyserna av effekttillräckligheten i Sverige visar att en ökad elförbrukning utan betydande volymer flexibilitet i kraftsystemet kan ge stora risker för effektbrist redan till år 2035, inte minst när den ökade elförbrukningen kombineras med en stor utbyggnad av väderberoende elproduktion.

Slutsatsen som ingen vågar prata om är att det behövs mer fossilkraft för att hjälpa systemet. Det kanske låter oroande eller till och med orimligt men faktiskt inte om man sätter sig ner och räknar lite.

Att öppna för fossil el kommer inte att innebära särskilt stora koldioxidutsläpp eftersom den produktionen bara behövs när förbrukningen är hög och den väderberoende kraften producerar lite.

Enligt Energimyndighetens bedömning kan ytterligare 300–500 megawatt (MW) göras tillgängliga under kalla vinterdagar när elpriserna är höga. Tekniskt sett skulle även 1 000–1 500 MW avställda fossila anläggningar i el område SE3 och SE4 kunna tas i bruk inom samma tidsspann.

Det behövs definitivt en "överbryggningspolitik” till dess vi fått tillräckligt med ny fossilfri elproduktion". Det skulle kunna vara en återstart av Stenungssunds block 3 och 4 – startklar om bara två år - så vad väntas det på? Förra måndag kväll netto importerade Sverige enligt SVKs kontrollrum 1 371 MW el från grannländerna, bla från de mest utsläpps intensiva länderna Tyskland och Polen, där den sistnämnda exporterade en halv kärnkraftsreaktor, 610 MW till Sverige. Runt middagstid i måndags låg koldioxid intensiteten från Polens energimix på 930 gram koldioxidekvivalenter per kilowattimme enligt Elektricitymap, vilket nästan är i linje med ren kolkraft."

Om Sverige eldar olja i Stenungssund eller Karlshamn får vi mindre globala utsläpp. Hur då? Jo för att olja är bättre än kol. Dessutom skulle vi slippa överförings förlusterna och tillföra svängmassa till systemet. Det är riktigt dumt att importera kolkraft när det finns outnyttjade oljedrivna resurser i Sverige. Bra om ministern kan bidra till att vi kör våra egna fossila kraftverk istället för att importera el från kolkraftverk.

Vindkraften byggs idag ut på marknadsmässiga grunder och intresset för att bygga vindkraft är fortsatt stort säger ministern.

Vindkrafts investeringar är förknippade med hög risk i kombination med låg lönsamhet. Cirka 1000 av Sveriges ca 5000 kraftverk ingår i bolag som är nära konkurs. Hur kan det komma sig?

Verkligheten skiljer sig från lobbyisternas reklambroschyrer. Vi ser nu stora gap mellan offererade kostnader för vindkraft och verkliga kostnader för investering, drift och underhåll, kapacitetsfaktor, livslängd och avveckling. Dessutom ökar vindkraftens kostnader hela tiden.

Vi är nu i ett läge där vindkraften blöder både i Sverige och utomlands. Intresset är fortsatt stort säger ministern och det stämmer.

Anledningen är framförallt billiga lån, bidrag och skatteupplägg. Resultatet bli en bransch som fortsätter att växa trots att det inte finns några vinster att tjäna - pengar görs i stället på kombinationer av räntesnurror, förlustavdrag, kreativa skatteupplägg och allsköns finansiella ingenjörskonster via ägande i utlandet som professor Christian Sandström har redogjort för. Redan vid dagens nivåer, ca 20 % av produktionsmixen, kannibaliserar vinden på såväl de andra energislagen som elsystemets tillförlitlighet och sig själv.

Regeringen måste ta till sig och försöka förstå innebörden av vad Svenska Kraftnät faktiskt säger. Allt färre tror att Sverige kommer att kunna klara det framtida elbehovet, framför allt med ett så lågt pris på elen som kalkylerna för de så kallat gröna investeringar i norr faktiskt kräver.

Det är nu viktigt är att regeringen bestämmer sig för vilket typ av kraftsystem man vill skapa. Vindkraft i kombination med ett fossilt kraftslag går säkert att få till. Vind och gas passar bra ihop.

När ett långsiktigt systemet finns på plats och fungerar kan man ta elektrifieringen till nästa steg.

Kärnkraften är viktig för Sverige men måste få en chans att köra som baslast, dvs. minst 8000 timmar per år för att få täckning för höga fasta kostnader. Då är det inte självklart att det funkar med en fortsatt kraftig utbyggnad av vind, som tränger undan kärnkraften när det blåser mycket.

ENTSO-E kom nyligen med sin vinterprognos, där en liten kartbild visar att Europa har två områden där den maximala teoretiska elproduktionskapaciteten är mindre än 100 procent av elanvändningen. Det är en extrem situation och det handlar om SE3 och SE4 i Sverige.

Ständigt nya exempel ges på hur svårt det är att bygga ett robust elsystem baserat på intermittent elproduktion. En kraftig utbyggnad av vind från dagens nivå är jag rädd kommer minska investeringsviljan i ny kärnkraft. Då får det bli vind och en kraftig utbyggnad av fossil el, dvs. gas i stället. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är elbristen på kort sikt ett stort problem. Investeringsbeslut skjuts upp eller så investerar man i andra länder vilket kan bli förödande för Sverige på lång sikt.