Ny rapport: Flera hundra läckor i kommunala VA-system i fjol

Under 2022 rapporterade svenska medier om minst 458 olika vattenläckor på ledningar som de kommunala organisationerna för vatten och avlopp, VA, ansvarar för. Det framgår i en ny rapport som VA-Fakta publicerar i dag.

De kommuner som sticker ut med flest medierapporterade läckor är Skellefteå (19), Jönköping (18), Umeå och Nyköping (båda 14 läckor). Dessa kommuner är dock inte unika. De allra flesta kommuner saknar förnyelseplan för ledningsnätet, trots att reinvesteringsbehoven för ledningsnäten nationellt ligger på omkring 7 miljarder kronor per år, enligt branschorganisationen Svenskt Vattens beräkningar. Svenskt Vatten konstaterade i slutet av april att det bara är var fjärde kommun som har en plan för förnyelsen av sina ledningsnät.

Läckor i VA-näten innebär inte bara att färskvatten eller avloppsvatten hamnar på fel ställe. Det innebär många gånger även stora konsekvenser för VA-systemets användare: privatpersoner, företag, vårdinrättningar och andra aktörer som är beroende av att vatten- och avloppshanteringen fungerar som den ska. Trots detta saknas en heltäckande bild av hur de hundratals uppmärksammade läckorna påverkar samhället; allt från hushåll som får svårt att hantera vardagen till smittorisker och företag som måste stänga sin verksamhet.

Det totala antalet läckor är dessutom fler, för det är inte alla läckor som blir uppmärksammade i medierna. De läckor som uppmärksammas är främst de som har störst påverkan på allmänheten samt på offentliga och privata verksamheter.

Den läcka som drabbade Nyköping och Oxelösund torsdagen den 2 juni 2022 påverkade båda kommunerna allvarligt och ledde till att hela Oxelösund och centrala Nyköping blev utan vatten. Efter tre dygn hade alla fått vatten i kranarna igen, men först efter sex och ett halvt dygn hävdes kokningsrekommendationerna.

Kostnaderna för samhället på grund av läckan är svåra att beräkna med större noggrannhet, men under den vecka som gick från läckans upptäckt till hävningen av kokningsrekommendationerna drabbades flera verksamheter hårt.

Folktandvården var stängd under flera dagar och planerad sjukvård ställdes in efter läckan. Patienter på sjukhuset behövde använda portabla toaletter utomhus eller utföra sina behov i plastpåsar. Dessutom stängdes förlossningen i Nyköping och blivande föräldrar hänvisades till andra sjukhus. Även skolor och förskolor stängdes, vilket innebar ytterligare följder för barnens föräldrars arbetsplatser. Caféer, restauranger och fritidsgårdar stängdes också.

I mars i år besökte ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M), och landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) Nyköping med anledning av den stora läckan i början av juni 2022. Därefter har de i en debattartikel i Expressen 15 april 2023 deklarerat att vattenförsörjningen i kris varit underprioriterad, och att den statliga satsningen på livsmedelsberedskap och nödvattenhantering ska förstärkas. Det är bra, men för att säkra vattenförsörjningen och en hållbar avloppshantering i freds-, kris-, och krigstid behövs en höjning av ambitionerna på både kommunal och statlig nivå.

Trots att vattenläckor runt om i landet orsakar stora kostnader liksom störningar i invånarnas liv, för samhällsviktig verksamhet och för näringslivet, så saknas en övergripande bild av vidden av problemet och för lite görs för att förebygga läckorna. Gamla rör lagas i stället först när de går sönder, trots att det innebär plötsliga och störande hinder för vattenbrukarnas möjligheter att leva som vanligt. Det är dags att sluta lappa och laga. Sverige behöver ett VA-lyft på alla nivåer i samhället.

Anders Robertsson
Vd Maskinentreprenörerna

Joacim Nordh
Vd Svenska Rörgrossistföreningen VVS

Jonny Hellman
Vd VVS-Fabrikanternas råd