Laglig och olaglig fotografering

Detta är en krönika ur vårt medlemsblad Exponera! nr 5-6 / 2019.

Nya lagar är ofta orsak till osäkerhet och det gäller inte minst GDPR som gäller från och med 25 maj 2018. Men vi har också två andra lagar: Lagen om kränkande fotografering från 2013 och lagen om olaga integritetsintrång från 2018. Brott mot alla dessa lagar kan medföra böter eller fängelsestraff. Trots nya lagar ger de inte anledning till oro. I de flesta fall kan vi fortsätta med att fotografera som tidigare. Men kanske bör vi tänka efter lite mer i vissa situationer. Och som alltid bör all fotografering göras med varsamhet och omtanke.

Ytterligare en lag som kan medföra omedelbara åtgärder är Skyddslagen, som egentligen heter Skyddslag (2010:305). Den innehåller bestämmelser för skydd mot terroristbrott, sabotage, spioneri och grovt rån. Utanför så kallade skyddsobjekt är det alltid tydligt skyltat vad som gäller. Det kan vara fråga om militära anläggningar, kärnkraftverk, industrier, regeringens byggnader, centraler för penningtransport och mycket annat. Den som bryter mot foto- eller tillträdesförbudet förbudet (och enbart det) kan dömas till böter eller fängelse upp till två år.

Kränkande fotografering

Lagen om kränkande fotografering finns i brottsbalkens fjärde kapitel gällande brott mot frihet och frid. Kränkande fotografering kompletterar tidigare lagtext om hemfridsbrott. Lagen om kränkande fotografering handlar således om intrång i den fredade sfär som varje person har rätt till i förhållande till andra.

Men i lagen görs också undantag om syftet och övriga omständigheter med fotograferingen är försvarlig. Journalistiskt ändamål och myndighetsverksamhet (t.ex. polisens spaningsarbete) är två sådana undantag. Brottet i lagens mening är själva fotograferingen och inte innehållet i bilderna eller hur dessa sprids. Som fotograf begår jag en olaglig handling när jag fotograferar någon som befinner sig inomhus i dennes eller någon annans bostad och som inte är medveten om fotograferingen. Med bostad avses en lokal eller plats där en person bor stadigvarande för en längre tid. Men bostad kan också vara något tillfälligt som ett hotellrum eller ett tält.

Fotografen själv behöver inte befinna sig inne i bostaden eller ha monterat upp en kamera där. Detta gäller också för fotografering genom exempelvis ett fönster. Även om någon medvetet exponerar sig i ett bostadsfönster, innebär det inte att jag får fotografera om personen inte är medveten om det.

Enligt lagen är det också förbjudet att i hemlighet fotografera på en toalett eller i ett omklädningsrum. Hit räknas även en provhytt, ett duschrum och en bastu. Och på samma sätt som med bostaden spelar det ingen roll om jag kan se in på grund av att personen kanske inte har stängt dörren om sig eller dragit för draperiet ordentligt.

Kränkande fotografering kan det bara vara då fotograferingen sker i hemlighet. Har jag fått personens samtycke att fotografera när han eller hon står i duschen så är det inte straffbart att ta bilder.

Kränkande fotografering är ett så kallat uppsåtligt brott som inte kan begås av misstag. Om den som fotograferats inte uppfattar detta när det görs helt öppet kan fotograferingen inte anses ha skett i hemlighet. Om någon fotograferar helt öppet på en fest i en bostad så innebär det således att det inte är kränkande fotografering. Om någon på festen däremot somnat och det tas en bild på den personen, är hen inte medveten om fotograferingen. Då kan det vara fråga om kränkande fotografering, Lagen om kränkande fotografering innebär inte att jag som fotograf alltid måste fråga om lov innan jag fotograferar, även om jag befinner mig på allmän plats. Det är liksom tidigare tillåtet att fotografera hur mycket jag vill utan att fråga om lov, så länge jag inte befinner mig på privat område eller vid vissa skyddsobjekt.

Den som har nyttjanderätten för en fastighet har också rätt att ställa krav på dem som får vistas där. Det innebär också rätt att besluta om fotoförbud. Det kan gälla ett sjukhus, en skola, eller ett affärscentrum. Förutom det som lagar stadgar är förbjuden fotografering kan det också finnas lokala fotoförbud att rätta sig efter.

Olaga integritetsintrång

Sedan 1 januari 2018 finns lagen om olaga integritetsintrång. Detta intrång innebär att en person sprider en bild eller andra uppgifter som är integritetskänsliga om en annan person. Det behöver inte vara en bild utan det kan även vara andra uppgifter. Det kan till exempel handla om uppgifter om personens sexualliv eller hälsotillstånd.

Det krävs vidare att personen som sprider bilden vill skada personen genom spridandet av bilder eller andra uppgifter. Den typ av handlingar som bestämmelsen är tänkt att göra straffbara är till exempel så kallad hämndporr.

När lagen trädde i kraft gick Ambulansförbundet ut med uppgifter i media om att det nu var förbjudet att fotografera på en olycksplats. Även om man kan diskutera lämpligheten i sådan fotografering finns inte något sådant förbud. Olaga integritetsintrång uppstår först om bilderna sprids i syfte att skada de personer som finns på bilderna.

GDPR

Denna nya lag om hantering av personuppgifter och som började gälla 25 maj 2018 har orsakat mycket bekymmer. Vi har överösts både med information och meddelanden om att vi ska godkänna lagring av personuppgifter inom i stort sett alla områden. GDPR gäller dock inte för privatpersoner i det de gör i sin privata sfär. Denna övergår dock i offentlig när bilder publiceras på sociala medier.

Eftersom bilder kan vara personuppgifter, påverkas även fotografering av GDPR. En personuppgift är allt som går att koppla till en person och som bidrar till att identifiera den personen. Om det finns personer på en bild är det alltså en personuppgift om man kan se vilka personerna är. Det behöver inte vara en omedelbar igenkänning. Den kan komma senare med exempelvis ansiktsigenkänning på Facebook.

Lagen reglerar allt som görs med personuppgiften. När man tar en bild innebär det en registrering av en personuppgift. Den är ju nu lagrad digitalt. Hela den fortsatta hanteringen kräver samtycke från den person som fotograferats, avtal eller något som kallas intresseavvägning.

Samtycke innebär att den som blir fotograferad ger sitt tillstånd. Enligt GDPR, ska samtycke ges ”genom en entydig bekräftande handling som innebär ett frivilligt, specifikt, informerat och otvetydigt medgivande från den registrerades sida om att denne godkänner behandling av personuppgifter rörande honom eller henne”. Detta behöver inte vara skriftligt.

Ett avtal kan träffas då någon beställer en fotografering, till exempel ett porträtt eller en bröllopsfotografering. Då avtalas också om hur bilderna ska få användas. Vid ett bröllop är det lite mer komplicerat när det är många personer närvarande. Det är inte möjligt att fråga var och en om samtycke. Avtalet är ju bara med dem som beställt fotograferingen. Detta kan lösas med ett tydligt anslag vid ingången om att fotografering kommer att ske och att det förutsätts att alla som befinner sig i lokalen har gett sitt samtycke eller annars meddelar fotografen.

Intresseavvägning är aktuell då det varken finns ett samtycke eller avtal. Avvägningen handlar här om att väga det egna intresset mot att behandla personuppgifterna om den person det gäller. Det handlar om det av någon anledning kan vara viktigare att behandla bilderna än att den personliga integriteten bevaras hos dem som syns på bilderna.

GDPR är en EU-lag som gäller för alla medlemsländer. Men på nationell nivå finns möjligheter att göra inskränkningar i lagen. I Sverige innebär det att allt som omfattas av Tryckfrihetsförordningen (TL) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) faller utanför GDPR. Men också behandling av personuppgifter som sker utan koppling till TF och YGL undantas om syftet är journalistiskt, konstnärligt, litterärt eller akademiskt skapande.

Det går alltså att fortsätta med ”street” och annan fotografering på allmän plats om bilderna är avsedda för konstnärliga ändamål eller omfattas av TF eller YGL.

Den nya lagen gäller inte bara för de bilder som fotograferats efter den 25 maj 2018, utan även alla tidigare bilder som finns sparade digitalt och föreställer nu levande och identifierbara personer. Om dessa bilder är resultatet av konstnärlig verksamhet eller har ett journalistiskt ändamål gäller inte GDPR heller för dessa bilder. Om samma bilder skulle komma till användning i kommersiella sammanhang kan en situation uppstå då GDPR gäller, vilket innebär att det krävs avtal eller samtycke.

Fota lugnt

Vi kan alltså lugnt fortsätta med att ta våra bilder bara vi är medvetna om vad vi gör. Framför allt behöver vi ha bättre kunskap om dessa lagar än de personer som kan dyka upp och påstå att vi gör något olagligt. Däremot måste vi alltid tänka på vad som är lämpligt vid varje enskilt tillfälle. Det är alltid mycket bättre att vara på säkert avstånd från de gränser lagarna drar än att befinna sig i gråzonen.

Carina och Stefan