Härom veckan skulle jag handla i en av våra större butikskedjor. Till min besvikelse möts jag av ett bestämt nej när jag vill betala mina varor med kontanter: ”Vi är kontantfria”. Det märkliga är att samma kedja i sin hållbarhetsrapport betonar vikten av social hållbarhet och inkludering.
Ett socialt hållbart samhälle handlar om rättvisa, jämlikhet och att människans behov står i centrum. I Agenda 2030, FN:s handlingsplan med mål att nå ett hållbart samhälle är ”leave no one behind”, alla ska med, en förutsättning för social rättvisa och inkludering.
Social hållbarhet handlar då också om att få betala på det sätt man önskar och inte exkluderas på grund av korttvång. Om det saknas möjlighet att använda kontanter, lämnas runt en miljon svenskar utanför, de som av olika skäl inte kan eller vill använda kort eller digitala betalningar.
De ekonomiskt sämst ställda exkluderas
När frågan om kontanterna kommer upp hamnar fokus ofta på de äldre och det påstås att de har svårt att lära sig ny teknik. Men ett forskningsprojekt om kontanter vid Lunds universitet visar att detta följer samma socioekonomiska linjer som annan exkludering – de ekonomiskt sämst ställda hamnar utanför.
Sverige borde följa Danmarks exempel med en lag som innebär att alla bemannade butiker är skyldiga att ta emot kontanter
Det finns även andra samhällsrisker om kontanterna nedmonteras. Om vi blir utsatta för en cyberattack som slår ut betalsystemen, hur ska vi då kunna betala maten? Sedlar och mynt är ett reservsystem om elektroniska betalmedel slutar fungera.
Följa efter våra grannländer
Svenska folket tycks också ha insett riskerna med ett kontantlöst samhälle. En färsk undersökning från Kantar Sifo beställd av Bankomat visar att 81 procent av svenskarna vill att kontanterna ska finnas kvar i framtiden. Motsvarande siffra år 2018 var 68 procent. Det skäl som de flesta anger är att kontanterna är viktiga för samhällets beredskap.
Anna Kinberg Batra har nyligen presenterat förslag på hur vårt betalningssystem ska se ut i framtiden. Tyvärr är hennes lösning på kontantfrågan bara att apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter för receptbelagd medicin och samma sak ska gälla för myndigheter, trots att dessa redan idag är skyldiga att ta emot kontanter. Den tegelstenstjocka utredningen får i praktiken noll effekt för kontanterna.
Sverige borde följa Danmarks exempel med en lag som innebär att alla bemannade butiker är skyldiga att ta emot kontanter. I Norge finns en liknande lag och där har regeringen nyligen lagt ett förslag på att skärpa efterlevnaden av den.
Våra grannländer förstår att kontanter är nödvändiga. Nu måste regering och riksdag ta sitt ansvar för att kontanterna ska finnas kvar. Social hållbarhet och inkludering kan inte bara vara tomma ord.
Karin Stålhandske, vd Loomis Sverige
LÄS MER:Orimligt att elstödet ska betalas ut i kontanter
LÄS MER:Kontanterna bristvara om kriget kommer – ny lagar ska råda bot
LÄS MER:Bankrånarnas tid är helt förbi