PFAS i sommarmat

Miljögiftet PFAS har hittats i natur, djur och människor över hela världen. Det finns knappt några levande varelser som inte har PFAS i kroppen. Vi människor exponeras för PFAS främst genom maten vi äter och vattnet vi dricker.

I januari 2023 infördes nya gränsvärden i EU om hur mycket PFAS som får finnas i den mat som säljs. Eftersom det inte finns någon grundlig svensk undersökning av livsmedel från Sverige blev vi glada när vi fick möjligheten att genom ett samarbete med Eurofins analysera PFAS i mat. Vi valde att fokusera på kött och fisk då det är dessa livsmedel som det finns juridiska gränsvärden för och är vanligt förekommande på svenska matbord. Svenska livsmedel valde vi för att det är den svenska miljön som vi själva har ansvar för. 

Vi har tidigare sammanställt PFAS i dricksvatten och hittade att minst 2 miljoner svenskar hade för mycket PFAS i sitt dricksvatten.

Det hälsobaserade riktvärdet anger hur mycket PFAS-4 (de 4 vanligaste förekommande PFAS) som är säkert för en människa att få i sig totalt från mat, vatten och inandning. Det är baserat på vetenskaplig grund.  

I september 2020 sänktes riktvärdet då ny forskning visat att hälsorisker kan uppstå vid lägre halter än man tidigare trott. Det senaste riktvärdet för hur mycket PFAS-4 en person kan få i sig per vecka är 4.4 ng per kg kroppsvikt. 

För dricksvatten har Sverige tagit fram ett gränsvärde för PFAS-4 som baseras på EU:s hälsobaserade riktvärde. Gränsvärdet är 4 ng per liter och gäller från 1 januari 2026. Idag är det många vattenverk som har högre halter PFAS-4 och som därför behöver rena vattnet innan det skickas ut i ledningarna. 

EU har än så länge bara tagit fram gränsvärden för PFAS-4 för vissa livsmedel: kött, ägg, fisk och skaldjur. Om halten PFAS överskrids får maten inte säljas. De kräftor som visade halter av PFAS över gränsvärdet anmälde Naturskyddsföreningen därför till Livsmedelsverket och ansvariga kommuner. Dock är dessa gränsvärden inte baserade på EU:s hälsobaserade riktvärde, utan speglar vad som är vanligt förekommande i undersökta livsmedel i EU. Det betyder att vi – även om lagen följs – inte är skyddade mot att få i oss för höga halter.  

Gruppen PFAS är extremt svårnedbrytbara kemikalier. Mycket tyder på att många PFAS inte bryts ned alls, därför kallas de ibland för ”evighetskemikalier”. Får man i sig PFAS blir de kvar i kroppen länge och kan ge olika negativa hälsoeffekter. De kan till exempel ge ökad risk för cancer, sämre immunförsvar, förhöjt kolesterol, påverka sköldkörteln och ge sämre förmåga att få barn. 

Det är svårt att säga vem som specifikt bär ansvaret för spridningen av PFAS i miljön då det finns många källor till spridningen. Det vi vet är att stora kemikalieföretag producerat och sålt produkter med PFAS under decennier, trots att de faktiskt varit medvetna om riskerna. 

Vi vet också att Räddningstjänsten och Försvarsmakten har fortsatt använda brandskum med PFAS trots att riskerna varit allmänt kända. Våra politiker och vår lagstiftning har inte heller satt stopp för utsläppen. Lantbrukare och fiskare bär ingen skuld.  

Det är bara ett fåtal PFAS som är reglerade enligt lag och studier tyder på att när en PFAS regleras/förbjuds ökar användningen och spridningen av andra oreglerade PFAS. Just nu bearbetas ett förslag i EU om att förbjuda alla PFAS samtidigt, det är oerhört viktigt att förbudet kommer på plats och inte försvagas.