Fem doktorander till forskningsprojekt om sjukdomar som drabbar hundar och människor

Senast ändrad: 04 januari 2024
Border Collie och barn. Foto: Patrik Söderman

Skriftställare Birgitta Carlssons fond finansierar fem doktorander till forskningsprojekt om hundars och människors sjukdomar.

Några av våra vanligaste sjukdomar drabbar även hundar. Hundar erbjuder insikter om livsstilssjukdomar eftersom de delar sina liv med oss; de dricker samma vatten, äter ofta samma mat som vi och bor under samma tak. De har en nästan identisk uppsättning av gener som människan och det finns ingen annan art, utöver just människan, som så frekvent går till doktorn, diagnostiseras och får behandling. Cancer, ärftliga näthinnesjukdomar, allergier, hjärt- och kärlsjukdomar, samt neurologiska sjukdomar är några exempel på gemensamma sjukdomar. Med en särskild satsning på komparativ medicin vill vi skynda på förståelsen kring dessa sjukdomar och förbättra diagnostik, förebyggande åtgärder och behandlingar som leder till ökad hälsa och livskvalitet både för djur och människor.

Jämförande och funktionell karakterisering av serglycin i cancer hos hundar och människor

I detta komparativa cancerprojekt undersöks proteinet serglycin med fokus på att identifiera serglycin-beroende mekanismer och biomarkörer vid aggressiv metastaserande (spridd) cancer hos människa och hund.

Flera forskningsrapporter har påvisat en korrelation mellan ökat serglycinuttryck och betydligt sämre prognos hos cancerpatienter, och vi har nyligen visat att serglycinuttrycket är essentiellt för spridd cancer/metastasering i en juvertumörmodell. Serglycin har ingen egen inneboende “aktivitet” utan fungerar troligen som en “budbärare” genom att på cancercellens yta “presentera” de ämnen som behövs för att cancercellen ska överleva vid metastasering. Men exakt hur proteinet serglycin styr förloppet vid aggressiv cancer är idag inte klarlagt.

I projektet kommer vi med hjälp av gensaxen CRISPR/Cas9 slå ut genen för serglycin i olika cancercellinjer från människa och hund, med fokus på bröst/juver, hemangiosarcom och mastocytom, för att etablera in vitro cell-kultur-modeller, vilket möjliggör kartläggning av serglycin-beroende mekanismer och identifiering av serglycin-beroende biomarkörer. Utvecklingen av cancertumörer hos människor och hundar är mycket lika varandra och förutom att serglycin i sig själv kan fungera som en prognostisk biomarkör, kan identifiering av serglycin-beroende mekanismer och biomarkörer användas för att utveckla ny cancerdiagnostik hos hund och människa.

Kontaktperson
Magnus Åbrink, lektor i immunologi
magnus.abrink@slu.se
018 67 27 83, 070-6736569

Samband mellan personlighet, stress och smärta hos hundar och hundägare

Upplevelsen av stress och smärta är individuell och personligheten anses kunna påverka både smärtkänslighet och smärtuttryck. Detta projekt syftar till att bättre förstå hur hundars och människors personlighet korrelerar med stresskänslighet, smärtkänslighet och smärtuttryck. I projektet kommer hundar och deras ägare att genomgå undersökningar gällande stress, smärta och personlighet. Vi kommer att studera tre olika hundraser som alla uppvisar stor variation i mentalitet.

Projektet innefattar olika delstudier som inkluderar enkätstudier och tester för att karakterisera personlighet, stress- och smärtkänslighet, samt studier av fysiologiska och beteendemässiga variabler hos både hund och människa. Resultatet kommer även att kopplas till genetiska studier hos hundarna. Ökad kunskap inom området kan förbättra välfärden hos både hund och människa genom bland annat bättre smärtdiagnostik, och ökad kunskap om olika hundrasers stress- och smärtkänslighet kan vara till nytta i framtida avelsarbete för hundar.

Kontaktperson
Eva Sandberg, lektor i djurfysiologi
eva.sandberg@slu.se
018 67 21 07

Projekt FIDO: Förbättring av hundars hälsa och välfärd vid cancersjukdom

Varje år dör ca 8 miljoner människor av cancersjukdomar och 12 miljoner nya fall diagnostiseras. Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i västvärlden och 50 procent av de med cancer avlider, oftast för att sjukdomen upptäcks i sent stadium. Därför behövs nya diagnosmetoder samt förbättrad behandling med nya läkemedel. Allt för få nya läkemedel har utvecklats under senare år trots omfattande framsteg inom biomedicinen. Det beror till stor del på de mycket höga kostnaderna och de långa uppföljningstider som krävs för att kunna registrera läkemedel. Hundar drabbas av cancersjukdomar liknande de hos människa. Därför kan cancer hos hund vara en viktig modell för humanmedicinen. En bidragande orsak är att miljö och livsstilsfaktorer, som utgör orsaken till utveckling av mer än 50 procent av alla cancerformer, ofta är det samma för oss och våra sällskapsdjur. Vidare är sjukdomsförloppet snabbare så att studierna kan vara kortare tid. Vanliga cancerformer hos hund är lymfom, juver/brösttumörer samt malignt melanom och inom diagnos och behandling av dessa sjukdomar kan många studier göras som är av stor relevans även för humanmedicinen.

Ett specifikt område där jämförelser lämpar sig särskilt väl är inom sk immunoterapi. Detta då många av de experimentella djurmodeller som skapats kräver att immunförsvaret sätts ur spel. När man sedan försöker introducera behandlingarna på människor med cancer, fungerar de inte på samma sätt, då människan har ett aktivt och fungerande immunförsvar som påverkats av den utvecklade tumörsjukdomen. Hundar med spontana tumörer, efterliknar situationen hos människa på ett tydligt sätt. Vi tror att om man lyckas behandla hundarnas elakartade tumörer med immunoterapi har dessa resultat mycket större chans att även vara relevanta för människa. Vi har ett samarbete med Sahlgrenska Cancer Centret i Göteborg och Harry Perkins Melanoma Research Centre i Australien. I projektet ligger stort fokus på sk T-cellsterapi och att tillverka CART-behandlingar mot cancer hos hund som idag inte har någon effektiv behandling. Doktoranden kommer vara med i ett forskarlag med hög kompetens inom klinisk veterinäronkologi samt avancerad cancerbehandling hos människa.

Projektet går ut på att kartlägga tumörer hos hund på genetisk nivå samt hur tumörerna manipulerar och samspelar med individens immunförsvar för att växa vidare. Därefter skräddarsys behandlingar mot hundens tumör och slutligen utförs behandling (sk precisionsmedicin). Vi kommer då utföra First In Dog (FIDO) behandlingar. Alla dessa steg kan överföras på människa och snabbare utföra effektiva First In Human studier. Målet är att skapa bättre förutsättningar för behandling av cancer hos hund och öka livskvalitén. Framgång här kommer ha stor sannolikhet att även flytta fram gränserna för vilka typer av cancersjukdomar vi har möjlighet att behandla hos människa och förhoppningsvis med förbättrad livskvalité och ett längre liv.

Kontakt
Henrik Rönnberg, professor vid Universitetsdjursjukhuset och institutionen för kliniska vetenskaper
henrik.ronnberg@slu.se
018 671363, 0706909601

Virala encefaliter hos hund och människa i Sverige – identifiering av orsaker och sjukdomsmönster

Hjärninflammation (encefalit) med dödlig utgång förekommer regelbundet hos hundar i Sverige. Virus, exempelvis TBE-virus och valpsjukevirus är kända orsaker, men i många fall av hjärninflammation är det oklart varför hunden drabbats. Likaså förekommer det hos människa fall av hjärninflammation där bakomliggande orsak ej fastställs. Då konsekvenserna av hjärninflammation ofta är ytterst allvarliga, är det viktigt att utöka kunskapen om bakomliggande orsaker. Detta så att möjligheterna att förhindra, diagnosticera och bota sjukdom kan förbättras.

Två ljusbruna hundar ligger bredvid varandra och tittar in i kameran. Marken är täckt av vissnat gräs. I bilden står fotografens namn "Ellen Johansson Wiss" angivet i vit text längst ner till höger. Foto.

Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att utöka kunskapen om hjärninflammation hos hund, och att göra jämförelser mellan hund och människa för att hitta gemensamma sjukdomsmönster. I projektet ska vi kartlägga förekomsten av hjärninflammation i den svenska hundpopulationen under de senaste 25 åren, men också undersöka vilka typer av förändringar som finns i hjärnvävnaden och om det finns kända bakomliggande orsaker. En viktig del av projektet är att med storskalig metagenomik leta efter både kända och hittills okända virus som orsak till hjärninflammation hos hund. Genom att använda epidemiologisk metodik hoppas vi kunna öka förståelsen kring vilka egenskaper som utmärker de hundar som drabbas och de som inte drabbas av hjärninflammation.

I projektet ingår att undersöka gemensamma sjukdomsmönster för hund och människa som drabbats av hjärninflammation av okänd orsak. Genom att undersöka förekomsten virus som bakomliggande orsak, och att initiera undersökningar för spridning av påvisade virus, kommer möjliga gemensamma orsaker och riskfaktorer för hjärninflammation hos hund och människa att kartläggas.

Kontakt

Cecilia Ley
Lektor vid institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap (BVF)
Telefon: 018-671204
E-post: cecilia.ley@slu.se

Projekt om genetiskt nedärvda ögonsjukdomar för att bekämpa synnedsättning hos hundar och människor

Huvudsyftet i detta projekt inom komparativ medicin är att identifiera de genetiska orsakerna till synnedsättning och blindhet som orsakas av ärftliga näthinnedegenerativa sjukdomar.

Ärftliga degenerativa näthinnesjukdomar är ett samlingsnamn på flera olika sjukdomar som leder till synnedsättning och blindhet hos både hundar och människor. Gemensamt för denna grupp av sjukdomar är att de ljuskänsliga cellerna (stavarna och tapparna) bryts ned men debutåldern och förloppet varierar hos båda arter. Bland människor är olika former av Retinitis pigmentosa (RP) och Stargardts sjukdom (STGDT) vanligast och motsvarande sjukdomar drabbar även hundar. Hunden har blivit en viktig modell för att förstå orsakerna till humana näthinnesjukdomar och hundforskningen har varit avgörande för att ta fram nya avancerade behandlingsmetoder baserade på genterapi. Det gäller till exempel ögonforskningen på hundrasen briard och människor som på grund av en förändring i RPE65-genen drabbas av synnedsättning och blindhet. I Sverige behandlades den första patienten i Sverige. Idag är ungefär 300 gener kända som orsakar ärftliga degenerativa näthinnesjukdomar hos människor men bland hundar är kunskapen sämre (30 kända gener) och för majoriteten av de hundar som diagnostiseras är den genetiska orsaken okänd. Detta gör det svårt att bedriva avel för sundare hundar.

I det här komparativa projekt är målsättningen dels att identifiera fler orsakande gener hos hundar, dels att bidra till bättre behandlingsmetoder för människor. Ärftliga degenerativa näthinnesjukdomar förekommer hos de flesta hundraser däribland collie, labrador retriever, lagotto romagnolo och jämthund.

Utlysningen publiceras i mitten av februari 2023.

Kontakt
Tomas Bergström, prefekt och forskare vid institutionen för husdjursgenetik
tomas.bergstrom@slu.se
018 671997, 072 5662082


Kontaktinformation

Åsa Formo, fundraiser
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap/Ledningskansliet, SLU
asa.formo@slu.se, 018-67 25 70, 070-689 30 33